Tänk vad man kan ha det underbart och inte uppskatta det.
Ser inte det underbara i det för att man är en sån bortskämd människa som förrväntar att få frukosten framdukad, äta sig mätt och kanske inte änns äter upp slänger mat. Ett fast jobb att gå till varje dag och får ut en lön så man kan leva på och tillomed spara lite, kanske inte händer så ofta. En bostad ha tak överhuvudet och en fin tomt. Vänner och några riktigt fina vänner kan jag inte leva utan, speciellt inte min bästis som är min stöttepelare och glädjespridare. Min sambo som ställer upp för mig på 110% som jag alltid mår bra med tillsammans. Har världens finsaste lilla familj som har jag inte klara mig utan. Har en hund och tillgång till hästar som jag får rida & pyssla hur mycket jag vill med.
Svårt att visa uppskattning till alla fina männsikor man har omkring sig och bara ta det förgivet.
Jag Har det så himla bra!
Fasen nu måste jag njuta av det och inte försöka hitta något fel eller försöka ändra allt.
Det är svårt att bara ta in allt underbart och i ett djupt andetag bara andast ut och känna att jag är den jag är och det är väldigt bra!
Tillsammans är livet enklare
